Eigerøy fyr är en norsk kustfyr i Eigersunds kommun i fylket Rogaland. Fyrtornet byggdes 1854 och innebar en ny landvinning inom norskt fyrväsende. Det var det första norska fyrtornet byggt i gjutjärn, ett material som sedan kom att användas till många fyrtorn i landet. Tornet är nära 33 meter högt och sedan 1897 utrustat med Fresnellins av första ordningen. Fyren är automatiserad sedan 1989, och sedan 1998 är fyren och omkringliggande byggnader skyddade som kulturminnen.
Måløy-Skarholmen fyr är en angöringsfyr på en holme i södra delen av Vestfjorden längst ut i havsbandet i Steigens kommun i Nordland fylke i Norge. Den låga holmen var tidigare utmärkt med en båk, men år 1920 beslöt man att bygga en fyr på platsen. Byggnadsarbetet blev besvärligt då vågorna sköljde över holmen vid högvatten, byggnadsarbetarnas barack blåste bort och fartyget med byggnadsmaterial förliste. Fyren, som tändes första gången 1922, är tillverkat av gjutjärn och står på ett tre våningar högt betongfundament. Längst ner i fundamentet finns olje- och vattentankar och på andra våningen finns bland annat förråd. Fyrvaktarbostaden är av betong. Ritning av fyrtornet och fundamentet. Fyren utrustades med en fresnellins av andra storleken, som fortfarande finns kvar, samt en mistlur. Den elektrifierades med dieseldriven generator år 1951 och mistluren fick längre räckvidd. År 1979 automatiserades och avbemannades fyren och 1983 stängdes mistluren av. Den är i drift under vinterhalvåret mellan augusti och maj. Fyren är kulturskyddad.
Bremstein fyr är en kustfyr på Geiterøya i ögruppen Steinan i Vega kommun i Norge. Fyrplatsen är uppkallad efter fiskeläget Bremstein och är en av Norges yngsta. Bremstein ligger knappt två sjömil väster om ön Vega. Fiskeläget har varit bebott sedan 1600-talet och fiskarna bodde i stugorna medan fisket pågick, ända fram till år 1923. Fyren byggdes främst för att vägleda fartygstrafiken till och från Narvik och tändes första gången år 1925. Tornet är 27 meter högt och tillverkad av gjutjärn med en lanternin på toppen. Fyrapparaten är försedd med en Fresnel-lins av andra ordningen. Längre ner i tornet finns en balkong med en mindre fyrlykta. Bemanningen bestod av tre personer. De bodde med sina familjer i de båda fyrvaktarbostäderna av trä intill fyren. Bredvid huset låg ett uthus och vid piren fanns ett båthus av betong med en slip. Fyren elektrifierades år 1961 och uthuset byggdes om till maskinhus med plats för en dieseldriven generator. Fyrplatsen automatiserades år 1980 och avbemannades två år senare och en av fyrvaktarbostäderna flyttades till Bodø. Maskinhuset och bränsletankarna förstördes i en brand år 1996 och byggdes inte upp igen. Som ersättning för generatorn byggde man vindkraftverk på ön som förser fyren med elektricitet. År 1999 utsågs fyren och fyrvaktarbostaden till byggnadsminne av Riksantikvaren.
